Från utbildning till arbete

Från utbildning till arbete. Problem och institutionella lösningar.
av Ulla Arnell Gustavsson, Ungdomar i övergångsåldern, 1999

Från utbildning till arbete

Nedan återfinns inledningen till rapporten.

Inledning
Övergången mellan utbildningssystemet till arbetslivet i vid bemärkelse är en av de viktigaste passagerna i en ung människas liv. Det är då hon i många avseenden tar steget från ungdomsvärlden till vuxenvärlden. Hon skall finna sig en plats i arbetslivet, vilket inte alltid är lätt i dagens samhälle med hög arbetslöshet. Hon skall bestämma vilken typ av arbete hon vill syssla med. Hon skall praktiskt tillämpa de kunskaper hon tillgodogjort sig inom utbildningen. Hon går från ett institutionellt sammanhang till ett annat, med ändrade normer och värderingar. Förväntningarna på henne förändras: Från att ha tillhört en relativt homogen ungdomsgrupp skall hon nu ingå som en vuxen medlem i en arbetsgrupp, där åldersheterogeniteten är större.

Historiskt sett har denna passage förändrat karaktär och innehåll. I det traditionella jordbrukarsamhället var klass- och könsuppdelningen rigid. Jordbrukarklassens barn ingick tidigt i en könsuppdelad arbetsgemenskap, där vuxensamhällets normer och värderingar gradvis överfördes till dem. Också borgerskapets ungdomar socialiserades gradvis till arbetslivet, även om särskilda utbildningsinstitutioner där tog en större plats än bland jordbrukarna. Speciellt gällde det naturligtvis de unga männen. Tillkomsten av speciella utbildninginstitutioner för yrkesutbildning är ett sentida fenomen. I det moderna samhället följer ofta de unga sina föräldrar klassmässigt när det gäller utbildning och yrkesval. Också könsmässigt finns en stark segregering, även om såväl flickor som pojkar idag tillbringar en stor del av sin ungdomstid i speciella utbildningsinstitutioner. Men flertalet unga idag väljer inte automatiskt samma yrkesinriktning som sina föräldrar. Valet av den individuella yrkeskarriären ingår som ett starkt värderingsmässigt element i den unges vuxenblivande.

Hur övergången mellan utbildning och arbete ser ut och institutionellt är organiserad varierar för olika yrken och utbildningsnivåer. Men några gemensamma problem är generella och måste lösas: På den individuella nivån gäller det

1. att kunna välja ett arbete
2. att tillägna sig rätt kunskaper för sitt framtida arbetsliv
3. att anpassa sig till de regler och normer som gäller i arbetslivet. I detta kan också läggas att gå från rollen som ung till vuxen.

I det följande kommer dessa frågor att diskuteras. Hur ser problemen och lösningarna ut för de postmoderna ungdomarna i det postmoderna samhället? Hur väljer de sin yrkesbana, hur tillägnar de sig rätt kunskaper för den bana de väljer och hur anpassar de sig till arbetslivets regler och normer? Och hur är de samhälleliga institutioner utformade som skall stödja och hjälpa ungdomarna i lösningen av dessa problem? Jag kommer här att diskutera olika utformningar av en sådan institution, nämligen den lägre yrkesutbildningen. Den lägre yrkesutbildningen, framför allt utbildning motsvarande den svenska gymnasieskolans yrkesprogram, är viktig att studera av flera skäl. Dels finns det studier som visar att just den lägre yrkesutbildningens utformning har stor betydelse för produktivitetsutvecklingen inom ett land (t.ex. Steadman 1992), dels motiverar den höga ungdomsarbetslösheten en speciell uppmärksamhet åt den lägre yrkesutbildningen. Arbetslösheten drabbar i första hand de lågutbildade ungdomarna, d.v.s. de vars utbildningsalternativ i första hand är den lägre yrkesinriktade utbildningen. Inom yrkesutbildningen kommer jag i första hand att beakta graden av skolförlagd respektive arbetsplatsförlagd yrkesutbildning. Denna distinktion är central i den aktuella diskussionen av yrkesutbildningens utformning, såväl i Sverige som internationellt. Olika typer av lärlingssystem och andra samarbetsformer mellan skola och arbetsliv finns med i den politiska agendan i många länder. Dessutom är det så, att just avvägningen mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd yrkesutbildning har stor relevans för problem i övergången skola - arbetsliv och tillmötesgåendet av de krav som skisserats ovan: Att kunna välja ett arbete. Att tillägna sig rätt kunskaper för sitt framtida arbetsliv. Att anpassa sig till de regler och normer som gäller i arbetslivet.