Enligt en stickprovsstudie i 12 procent av de svenska grund- och gymnasieskolorna har minst 71 procent av skolledarna bytt jobb sedan 2001. Den viktigaste orsaken är inte pensionering och karriärskäl gäller bara för tio procent av bytena. Den stora förklaringen torde ligga i svåra arbetsförhållanden, antar Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin i en artikel på DN.Debatt (21/11.07). Förbundet har undersökt 28 slumpvist utvalda kommuner och då inte bara de egna medlemmarna, utan alla skolledare. Flodin menar att undersökningsresultatet är alarmerande, inte minst för att frekvensen som bytt jobb skulle kunna vara högre. Rektorerna har svårt att räcka till för alla uppgifter de har, och bör ha, så lösningen är fler skolledare. Flertalet rektorer har arbetsledande ansvar för 40 – 50 personer, vilket är för mycket, menar Flodin.
Täta byten på skolledarposterna är till men för skolorna och deras personal, framhåller artikeln vidare. Ledningsbyten leder ofta till att verksamheten tappar fart och täta byten till att utvecklingslinjer trasas sönder. Ett visst mått av omsättning är säkert positivt för utveckling och nytänkande, men nu visar siffrorna istället på svåra problem.
Av: Rolf Lander