Skolan är en viktig del av arbetsmarknaden. Ett kännetecken på den svenska arbetsmarknaden är att den är mera könssegregerad än någon annan av de europeiska arbetsmarknaderna. Skolan som arbetsmarknad är inget undantag.
År 2005 fanns det drygt 158000 lärare i grundskolan och gymnasiet i Sverige. Av dessa var nästan 70 procent kvinnor. Lägger vi till förskollärare och fritidspedagoger får vi ytterligare nästan 72000 kvinnor och närmare 6000 män, dvs. över 90 procent kvinnor. Sammantaget innebär det att bara var fjärde lärare i dessa områden är man. I skolan finns också flera andra yrkesgrupper representerade såsom vaktmästare, skolkökspersonal, kuratorer m fl.
En avvikelse i förhållande till arbetsmarknaden som helhet är att kvinnors löner är lika i förhållande till männens inom både grundskolan och gymnasiet.
Åldersfördelningen bland gymnasielärare, grundskolelärare och speciallärare visar att det finns stora behov av nyrekrytering fram till 2015. En tredjedel av gymnasielärarna och en fjärdedel av grundskolelärarna är 55-64 år gamla (2005). Närmare 45 procent av speciallärarna återfinns i den åldersgruppen.
Vad görs för att säkra rekryteringen av lärare? Vilka ambitioner finns att förändra den sneda könsfördelningen?