Den första arbetsmiljön - elever i skolan

Den första arbetsmiljön – elever i skolan
av Ewa Menckel
Ewa Menckel är forskare vid Arbetslivsinstitutet och professor i folkhälso-vetenskap vid Högskolan i Halmstad
Foto: Lars-Erik Byström

Eva Menckel pekar i sitt kapitel på att arbetsmiljölagen från och med den 1 juli 1990 också omfattar alla elever i skolan från årskurs 1. Runt 1,5 miljoner elever har skolan som arbetsplats och Eva Menckel ställer frågan hur deras arbetsmiljö har påverkats under de senaste 15 åren. Under 1990-talet utsattes skolan för stora förändringar bland annat gällde:

• Huvudmannaskap och organisationsformer. Ansvaret för skolan decentraliserades till kommunerna och antalet fristående skolor ökade
• Läroplaner, kursplaner, betygssystem och arbetsformer

Under samma tid har elevantalet ökat varje år samtidigt som resurserna för skolhälsovården och elevvården stadigt har minskat under samma period.

Skolbarns arbetsmiljö och hälsa
Eva Menckel redovisar kort några av de fåtal forskningsbaserade studier om skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö, sedd ur ett elevperspektiv:

• Arbetsmiljöverkets rikstäckande enkätundersökning Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning 2002 . Nästan samtliga Sveriges rektorsområden ingick. Enkäten besvarades av rektorer. Enligt undersökningen tycks de fysiska arbetsmiljöproblemen i skolan vara kvar på den nivå de befunnit sig hela 90-talet. De psykosociala arbetsmiljöproblemen anges ha ökat under samma period.
Läs hela rapporten

• I ett forskningsprojekt som genomfördes 1996 till 1998 Elevers arbetsmiljö och elevskador (Menckel m.fl. 1997, Laflamme & Menckel 1998) var det också skolledarna, som ansvariga för arbetsmiljön på skolan, som ombads bedöma skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Förhållanden som de bedömde som otillfredsställande var desamma för låg-, mellan- och högstadierna. Vad det gällde den fysiska miljön angav man som exempel: ventilation och inomhusklimat och ljudnivån. Det framkom också i undersökningen att skolledarna i storstads- och förortskommuner i högre grad än andra kommuntyper angav att elevernas fysiska och psykosociala miljö var otillfredsställande.

• Läs rapporterna Elevskador i ett arbetsmiljöperspektiv Vad kan vi lära av kommunbaserade skolstudier? och Skaderelaterade faktorer i skolmiljön.

• Susann Häggqvist redovisar i sin avhandling Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal i skolan bl.a. ett antal tidigare utförda studier där hon undersökt förutsättningarna för samverkan mellan elever och personal i skolan. Av studierna kan utläsas att arbetsmiljöproblemen i skolan förvärrades under 1990-talet. Framför allt gäller detta den psykosociala miljön.

• I studien Arbetsförhållanden och hälsa bland elever på ett IT-gymnasium med intensiv användning av bärbara dator gjorde man en jämförelse mellan eleverna på gymnasiet och vuxna yrkesverksamma datoranvändare. I studien framkom att eleverna uppvisade i stort sett samma omfattning av kroppsliga hälsoproblem som de vuxna. Huvudvärk och värk i nacke var vanligast förekommande. En större andel elever rapporterade nedstämdhet, oro och stress och eleverna hade sämre ergonomiska arbetsförhållanden jämfört med vuxna yrkesverksamma.
Läs rapporten

Undersökningar av skolbarns hälsa:

• I Folkhälsoinstitutets senaste rapport Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02 visas också att de somatiska och psykiska besvären har ökat bland flickor och pojkar. Besvären ökar med stigande ålder och skillnaden mellan pojkar och flickor likaså. Att flickor i mindre utsträckning än pojkarna trivs med livet har blivit mer märkbart under åren 1985-2001.
• I Barnombudsmannens rapport Elevhälsa från 2002, som riktades till skolhälsovårds- och elevvårdspersonal, framkom också att barns och ungdomars hälsa har försämrats under en tioårsperiod. 40 procent av de tillfrågade ansåg att elevernas fysiska hälsa hade försämrats och 90 procent ansåg att även deras psykiska hälsa hade försämrats. Stress och koncentrationsproblem var vanliga och bedömdes ha ökat under perioden.
• Även i skolverkets rapport Attityder till skolan 2000 konstaterar man att stressen ökat betydligt sedan 1997.

Sammanfattning och slutsatser
Eva Menckel konstaterar bl.a. följande:

• Det finns fortfarande brister i skolans arbetsmiljö
• Kunskapen vad gäller elevernas arbetsmiljö är begränsad
• De fysiska arbetsmiljöproblem som påvisades i början av 1990-talet finns i stor utsträckning kvar 2003
• De psykosociala arbetsmiljöproblemen anses ha ökat under samma period

Hon gör också följande reflektioner om elevernas arbetsmiljö:

• Skolornas och kommunernas ansvar för arbetsmiljöarbetet måste tydliggöras
• Resurser för att åtgärda brister i arbetsmiljön måste ges
• Både beslutsfattare på nivån över rektorerna i kommunerna och rektorerna själva behöver öka sina kunskaper om arbetsmiljön och de lagar och förordningar som reglerar den
• Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste bli en integrerad del i skolans arbete
• Det behövs en bättre dialog mellan elever och vuxna i skolan och en ökad delaktighet från elevernas sida när det gäller arbetsmiljöarbetet och skolans utveckling
• Det behövs en ökad samverkan mellan skolans olika delar och olika personalgrupper
• Likaså behövs en mer allsidig kompetens för en förebyggande och hälsofrämjande inriktning

Mobbning
Det är svårt att få fram exakta siffror om mobbning eftersom det saknas en kontinuerlig rikstäckande registrering. Eva Menckel visar på att mobbning kan definieras på olika sätt och som ett exempel citerar hon den norske forskaren Dan Olweus: ”En elev blir mobbad när han eller hon upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever.”

Hon delar in sitt vidare resonemang under rubrikerna:

• Vad kännetecknar mobboffer och mobbare?
• Förekomst av mobbning
• Brister i tidigare forskning
• Mobbningens sociala förutsättningar

Avslutningsvis sammanfattar hon avsnittet om mobbning bland annat med följande:

• Det finns få teoretiserande studier på området, och dessutom alltför få forskare som arbetar med tillräckligt omfattande studier av mobbning i skolan.
• Det måste skapas nätverk mellan dem som arbetar med problemen
• De artificiella indelningar som existerar inom området, speciellt den mellan skolmobbning och vuxenmobbning måste lyftas bort
• Ett kontaktnät mellan dem som är praktiskt involverade i problemen måste utvecklas
• Mobbningen i skolan måste ses i ett vidare sammanhang

Elevskador och skademönster
I det tidigare nämnda projektet ”Elevers arbetsmiljö och elevskador” utvecklades en modell för att ta fram ett instrument för registrering och analys av elevskador i skolan. Modellen, tillsammans med en inventering av den vetenskapliga litteraturen från de senaste fyrtio åren låg till grund för den registreringsblankett för elevskador i skolan som togs fram i projektet. För registrering gällde följande kriterier:

1. allvarlig skada som kräver sjukhus eller läkarvård
2. skada där flera elever är inblandade och som kan bero på våld mellan elever
3. skada som inträffar ofta och som kan vara tecken på eller bero på brister i miljön

Blanketten användes av 79 skolor som under läsåret 1996-97 registrerade inträffade elevskador och tillbud. Sammanlagt insamlades information om 1 094 skador. Man analyserade informationen för att lyfta fram så kallade skademönster.

34% av skadorna var en följd av interaktion mellan elever som kunde ha orsakats av en avsiktlig eller icke avsiktlig handling. Nio procent av samtliga skador bedömdes bero på avsiktlig handling, alltså våld.

Forskning visar att det finns flera utlösande faktorer som t.ex. trakasserier från skolkamrater och dålig skolprestation som kan bidra till skador bland barn. Dessa utlösande faktorer kan ha en fördröjande effekt och leda till skador både i skolan och utanför den. Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har en omfattande forskningsstudie genomförts för att dokumentera hur utlösande faktorer kan påverka risken att skadas. Resultaten visade på följande:

• Skador inträffade oftare utanför skoltid än under skoltid
• Skador under skoltid uppträdde framför allt under lektionstid, särskilt under gymnastiktimmarna, men också på rasterna

Sammanfattningsvis konstaterar Ewa Menckel bland annat att det är viktigt att varje skola, som ett första steg, dokumenterar vad som händer i den egna skolan.

Språkbruk och sexuella beteenden i skolan
Enligt medierna har klimatet i skolorna hårdnat de senaste åren. Beteendet mellan eleverna förefaller mer aggressivt och svordomar och hånfulla könsord verkar vanliga. Två forskningsprojekt har genomförts vid Arbetslivsinstitutet för att öka kunskapen inom detta område.

• Allvar eller på skämt? En nationell undersökning av språkbruk och sexuella beteen bland gymnasieelever (Menckel & Witkowska 2002). Undersökningen rör samspelet mellan människor i skolan när det gäller språkbruk och sexuella beteenden men belyser också andra förhållanden i gymsasieskolan.
• Ord och mening - Könsperspektiv på verbal aggression och våld mellan elever i grundskolan (Eliasson & Menckel 2003). Den här andra undersökningen berörde elever i årskurs 6 och 8 i en kommun.

Ewa Menckel konstaterar sammanfattningsvis att:

• Svenska skolor inte är fria från trakasserier och kränkande behandling av sexuell art
• Det behövs fler studier och en förbättrad teoribildning

Några reflektioner inför framtiden
Hela kapitlet Den första arbetsmiljön – elever i skolan avslutar Ewa Menckel med några reflektioner inför framtiden:

• Då skolan är en av våra vanligaste arbetsplatser är det naturligt att det som händer i skolan får stor uppmärksamhet. Eftersom skolan är en del av samhället så påverkar det som händer i samhället också livet i skolan.
• Den miljö eleverna upplever i skolan bidrar till att forma deras uppfattning om hur ett vuxet arbetsliv kommer att bli.
• Det är viktigt att den arbetsplats där eleverna tillbringar så mycket tid under sina uppväxtår erbjuder en god miljö där de stimuleras både intellektuellt och socialt och utan risk för skador
• Tidig uppmärksamhet och tidiga åtgärder för att förebygga olycksrisker är viktiga för en god arbetsmiljö med trygghet och säkerhet för eleverna
• Skolans arbetsmiljöarbete behöver stärkas
• Kunskaperna vad avser ansvaret för skolans arbetsmiljö är otillräckliga
• Kunskaperna vad avser konkreta åtgärder för att skapa god arbetsmiljö i skolan är otillräckliga
• Forskningen med syfte att utröna vilka förebyggande insatser som leder till ett minskat antal skador, mobbning och kränkande behandling behöver ökas
• Det är viktigt att gå vidare med exempelvis frågor som: Vad karakteriserar skolor där mobbning och kränkande behandling inte upplevs som ett problem? Hur ser skolor ut som bedöms ha en god arbetsmiljö även för eleverna?

Detta kapitel kan läsas i sin helhet i boken Arbetsliv och Hälsa 2004.

2004-11-30