Buller i klassrum

Buller i klassrum - Exponering och subjektiva effekter bland elever

Den 5 juni 2003 försvarade Pär Lundquist, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för Yrkesmedicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln "Classroom Noise - Exposure and subjective response among pupils". Fakultetsopponent var Docent Rauno Pääkkönen, Tampere Regional Institute of Occupational Health, Finland.

Syftet med avhandlingsarbetet har varit öka kunskapen kring skolbuller och vilka exponeringsivåer som förekommer samt att finna vilka faktorer som särskilt måste beaktas vid bedömning av risk för negativ bullerpåverkan i skolmiljöer samt hur dessa faktorer skall bedömas.
Inom kontorsföretag och kommuner läggs en allt större vikt vid att personalen skall få arbeta i en så stressfri miljö som möjligt. Det är bra. Det främjar individens hälsa och välbefinnande och i slutändan även det arbete som utförs.
Sveriges största arbetsplats ligger dock efter i detta arbete. Det är skolan med sina ca 1,5 milj. aktörer. I ett klassrum arbetar upp till trettio personer tillsammans. Att i en sådan miljö koncentrera sig på sitt eget arbete och att uppnå ett gott resultat är inte alltid det lättaste. Det är därför viktigt att de finns gynnsamma förutsättningar för elever och lärare att genomföra ett gott arbete, dels genom ändamålsenliga arbetsmetoder men även genom att skolan kan erbjuda en god, stressfri och trivsam arbetsmiljö, psykosocialt så väl som fysikaliskt. En viktig del av detta rör ljudmiljön.

Det är svårt att dra upp generella riktlinjer för buller i skolan. Rekommenderade nivåer är en hjälp men lika viktigt är att ta hänsyn till situations- och individuella egenskaper, arbetsbelastning, bullrets informationsinnehåll, etc. Grunden till arbetet för förbättrad arbetsmiljö måste vara individen.
Åtgärder i arbetsmiljön grundas på rekommendationer från Arbetarskyddsstyrelsens* bullerföreskrifter. Den rekommenderade högsta acceptabla nivå för miljöer med särskilda krav på låg ljudnivå och förutsättning för koncentration och kommunikation är 40 dB(A).

Avhandlingen och dess delarbeten visar att bakgrundsljudet i klassrummen stammar huvudsakligen från ventilationssystemet. Nivåerna för bakgrundsljudet låg i intervallet 33-42 dB(A)eq. I sexton av 22 klassrum kan bakgrundsljudet anses vara av lågfrekvent karaktär, dock visade sig inte elever exponerade för högre andel lågfrekvent buller vara mer störda än andra.

Aktivitetsbullernivåerna, dvs nivåerna under lektionerna, låg i intervallet 50-70 dB(A)eq. Nivåer som måste betraktas som väldigt höga med tanke på det arbete som utförs och de höga krav som ställs på koncentration och förmåga att kunna kommunicera.
En viktig aspekt är bullrets förmåga att maskera tal så att det blir svårt att höra och i längden tröttsamt för såväl talare som lyssnare. Vid dessa nivåer föreligger en uppenbar risk att lärarens röst inte kan uppfattas på ett tillfredsställande sätt. Detta är högst olyckligt eftersom barns hörsel är känslig och kräver större skillnader i ljudstyrka mellan önskvärt och störande ljud för att de skall förstå vad som sägs.
Risken för hörselskada vid den här typen av exponering måste dock betraktas som låg.

Studierna indikerar en högre grad av störning för de yngre eleverna. Äldre elever kan tänkas ha större vana och förmåga att skärma av störande faktorer och behålla koncentrationen på arbetet.

Resultaten visar att tal och stomljud är det mest kritiska ljudmiljöfaktorerna för elevernas skattade upplevelse.

Klassrummet är en arbetsplats för en femtedel av befolkningen. Alla har vi passerat genom skolsystemet - en plats för utbildning, kognitiv-, psykologisk- och social utveckling. Det vi bär med oss av kunskaper och erfarenheter från skolan och dess traditioner är av stor vikt för vår vuxenroll.
"Classroom Noise - Exposure and subjective response among pupils" är en liten del av en övertygande mängd forskningsresultat som pekar på bullrets negativa effekter på hälsa, beteende, prestation, och subjektiv respons i skolmiljön.

Med avseende på den växande oron över kunskapsnivån hos dagens elever har vi knappast råd att ignorera betydelsen av en god ljudmiljö för att uppnå skolans målsättning.

* Arbetarskyddsstyrelsen heter numera Arbetsmiljöverket.

2003-12-16