Hur arbetar kommunerna?

Hur arbetar kommunerna för att förändra skolan?
– En översiktsstudie av förändringssatsningar
av Pär Larsson, IMIT-rapport 1998:101, Handelshögskolan Stockholm 1998 Ladda ner Hur arbetar kommunerna för att förändra skolan? (PDF, 143 Kb)

Bakgrund
Det har sedan folkskolan infördes i Sverige för mer än 150 år sedan inte saknats initiativ och ambitioner att förändra skolan. Genom läroplansreformer har upprepade försök gjorts att utveckla skolans organisation och undervisningsmetoder. Att just övergripande reformer varit den huvudsakliga förändringsstrategin hör samman med att skolans verksamhet under lång tid formats av statliga direktiv och undervisningsreglering av lärares arbetstid.

Samtidigt pekar vissa forskare på att det dominerande arbetssättet och organisationen i skolan har motstått de försök som gjorts att förändra verksamheten, och att ytterst lite egentligen tycks ha hänt i praktiken (Wallin, 1991; Ekholm & Kull, 1996). En förklaring skulle kunna vara att reformer, trots att de är mycket vanliga försök till förändringar uppifrån, inte alls behöver betyda att förändringar sker i praktiken. Madsén m fl (1994) pekar på att skolan som system visat sig mycket motståndskraftig mot förändringar, och att reformer inte tycks ha ändrat de rutiner som styrt lärares arbete och inte heller sättet att se på eller tänka kring undervisning och lärande.

Det centralstyrda skolsystemet har således haft svårt att hävda sitt berättigande och under senare år har denna modell för den svenska skolan förändrats på olika sätt. Det regelstyrda utbildningsväsendet har ersatts av en decentraliserad form av utbildning. Detta är i och för sig en utveckling som startade redan under 1970-talet med tankar om decentralisering, målstyrning samt ökad möjlighet för skolor att profilera sig.

Nya förutsättningar
Även om decentraliseringen inleddes redan i början av 70-talet är förutsättningarna för en decentraliserad skola annorlunda idag än tidigare. För det talar en rad faktorer. Under 1990-talets reformer av den offentliga sektorn gavs kommunerna större frihet att utforma sin politiska ledningsorganisation. Den största förändringen innebar att barnomsorgen ofta inordnades under samma nämnd som ansvarar för grundskolan. Kommunerna har också genom att de blivit huvudman för skolan, fått ett långtgående ansvar för verksamhetens organisation och styrning. Vidare är den nya läroplanen från 1994 (Lpo 94) mindre detaljerad än tidigare och har kunskapssamhällets krav som utgångspunkt. I anslutning därtill har Svenska Kommunförbundet och de fackliga organisationerna tagit fram ett skolutvecklingspaket ”En satsning till två tusen” (Sv. Kommunförbundet, 1996) och slutit ett 5-årigt kollektivavtal med bestämmelser för lärares löner och arbetstider. Avtalet avser att minska centralstyrningen och öka kommunernas och skolans möjligheter till organisatorisk förnyelse av skolarbetet. Tanken är att skapa en flexibel arbetsorganisation där elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas årsarbetstid utgör de yttre ramarna. Lönesättningen enligt det nya avtalet har samma målsättning och premierar bl a lärares bidrag till verksamhetsutveckling.

En ytterligare faktor som många menar kommer att påskynda en utveckling och effektivisering av undervisningen är att den nya informationsteknologin (IT) gör sitt intåg i skolan på bred front. Enligt dess förespråkare behöver skolan som organisation med anledning av IT-införandet förändras radikalt (Bolander, 1995).

Syfte och frågeställningar
Det finns således mycket som talar för att skolan är utsatt för betydande förändringstryck. Det är en stor uppgift för kommunerna att välja strategi och tillvägagångssätt i förändringsarbetet, och en utmanande uppgift för de enskilda skolorna att implementera förändringen. I ljuset av de nya möjligheterna för skolan att förändra verksamheten i en långt större utsträckning än vad tidigare reformarbete förmått göra, är det intressant att få en mer övergripande uppfattning om vilka strategier eller insatser som kommunerna valt för att förändra skolan. Huvudsyftet med denna studie är därför att undersöka och diskutera hur svenska kommuner arbetar för att förändra skolan.De huvudsakliga frågeställningarna är:

* Hur arbetar kommunerna för att förändra skolan?
* Vilka typer av förändringsinsatser/program är vanliga?
* Varför väljs just denna typ av insats, och vilka erfarenheter har man dragit?