Samverkan: humanister och näringsliv

Humanistiska fakulteten har för avsikt att etablera kontakt med representanter från industri- och handelssektorn. Tanken är att främja samverkan både inåt och utåt samt att skapa förutsättningar för en utbildning som motsvarar kraven på anställbarhet. Grundtviginstitutets uppdrag är bildningsfrågor inom hela universitet och i uppdraget nämns särskilt samverkan med Humanistiska fakulteten. Därför har vi valt att samarbeta i den här frågan.

Rapport om projektet "Humanister i näringslivet"

Bakgrund

I Sverige finns, till skillnad från andra europeiska länder, en myt om att studenter med humanistisk grundexamen inte är användbara inom industrin. Det förekommer idag få ordinarie inslag i GU:s humanistiska utbildning som öppnar för en dialog eller ett samarbete med externa aktörer, samtidigt som det finns, inte minst från studenternas sida, önskemål om anställbarhet (även utanför akademin) och praktiktermin.

Mål

GU:s Humanistiska fakultet avser att påbörja en dialog med externa aktörer för att på sikt skapa en naturlig plattform och ett nätverk som ger förutsättningar för en mer ändamålsenlig design av humanistiska studier och möjligheter att sprida kunskap om nyttan av akademiska kunskaper till externa aktörer (industri, handel, offentlig sektor).

Humanister måste lära sig att lyssna på de potentiella arbetsgivarnas önskemål för att kunna koppla samman humanistisk utbildning och arbetsmarknadens förväntningar. Humaniora måste innehålla inslag där man även lär sig åtminstone de grundläggande koderna utanför akademin (t.ex. inom ramen för kurser om ’kommunikation och organisationer’).
En sådan dialog kan generera möjlighet till praktik (inom ramen för en tilltänkt praktiktermin) och förbättrar möjligheterna för studenter med humanistisk grundexamen att få anställning.
På liknande sätt ska även doktorandernas syn på möjligheterna inför framtiden vidgas.

Även (utökad) uppdragsutbildning och uppdragsforskning skulle kunna utgöra en naturlig form för samarbeten.

Genomförande och tidsram

För att nå våra mål måste vi skapa en ökad medvetenhet kring denna problematik i organisationen, studera befintliga lösningar samt genomföra seminarier/möten mellan företrädare för akademin och näringslivet. Vår tidsplan för ett sådant arbete ser ut som följer:

December 2008 / januari 2009:
• Paketering av kompetenser. Vad kan man ha en humanist till? En folder om projektet produceras.

Februari 2009:
• Planering.

Mars 2009:
• Den förberedande processen inför första mötet på Jonsered utgörs av två möten, ett med forskande humanister och ett med humanister från näringslivet.
Vi arbetar med mytbildning om vad näringslivet är och myter om akademiker samt förbereder den resa de bokat: vilka är medresenärerna, vilka platser besöks, resans mål och så vidare.
• Första mötet på Jonsered äger rum 12 mars. De som möts är humanister verskamma i näringslivet på olika nivåer och forskande humanister i akademin.
Syftet med detta möte är att skapa en bild av vilka kompetenser utöver humanistisk utbildning som behövs för att framgångsrikt verka i näringslivet. Denna bild kan sedan användas till att konstruera kompletterande utbildningar på Humanistiska fakulteten för att dessa studenter skall bli mer anställningsbara. Mötet skall också ge svar på följande fråga: Hur skall studenterna vara förberedda när de kommer ut på praktikplatser?
Mötet dokumenteras.
Deltagare: tio akademiska humanister och lika många humanister från näringslivet.

April 2009:
• Förmöte med företagare. Hur ser de på att ta emot praktikanter? Tänkbara behov?
• Det andra Jonseredsmötet äger rum 23 april. Ett tiotal företagare möter samma humanister som deltog i det första mötet. Fokus för detta möte är att företagare skall bli intresserade av praktikplatser och utbyte med humanisten.
Projektet presenteras.
Förra gången redovisas.
Besök från NTNU i Norge presenterar Humanister i praxis.
Företagare redovisar hur de ser på att ta emot praktikanter.
Mötet dokumenteras.

Maj 2009:
• Sista Jonseredsmötet äger rum 27 maj. Samma företagare och humanister som deltog i föregående möte. På detta möte ökas konkretionsnivån. Exempel på önskad slutprodukt är arbetsbeskrivning av praktikplatser och konkreta exempel på praxismoment i humanistisk utbildning.
Mötet dokumenteras.

HT 2009:
• Dokumentation och förlag på koncept går i tryck (augusti).
• Tre uppföljande seminarier på Jonsered
• Fortlöpande dokumentation

VT 2010:
• Sammanställning av rapport
• Konsekvensanalys inom Humanistiska fakulteten och Grundtviginstitutet

Seminarieserien på Jonsereds Herrgård planeras tillsammans med Anders Franck. Serien innefattar 3-4 tillfällen och inleds med ett upptaktsmöte med verksamhetsföreträdare på hög nivå från näringsliv och offentlig sektor. Dessa seminarier skall inte bara vara reflekterande utan även resultatinriktade. Syftet med dessa seminarier är konkreta samarbeten av följande slag:

• Att upprätta kommunikation och nätverksbyggande mellan Humanistiska fakulteten och företrädare för näringsliv och offentlig sektor. Sådant arbete innefattar att arbeta med för-föreställningar/fördomar om varandra. Varför anses humanister inte vara anställningsbara? Vad kan båda sidor bidra med för att göra dem anställningsbara?
• Att undersöka förutsättningar för att anordna praktikplatser inom humanistisk utbildning
• Att undersöka förutsättningar för kompletterande utbildningar för humanister i syfte att göra dem tydligt anställningsbara

För att få till stånd en problemlösande process planeras att deltagarna får några praktiska problemställningar att reflektera över före mötet på Jonsered. Uppföljande seminarier på Jonsered planeras innehålla:
(1) chefer på lägre nivå i de organisationer som vi inledningsvis bjudit in,
(2) rekryteringsexperter och varumärkesexperter,
(3) representanter från regionen / Göteborgs stad.

Seminarieserien kommer att dokumenteras på så sätt att olika lösningar och infallsvinklar på de problemställningar deltagarna får i förväg, skrivs ned och samlas i en rapport. Detta dokument kan sedan användas som utgångspunkt för ytterligare nätverksbyggande och kontakt samt för design av kursplaner och praktiktermin.

Uppföljning på Humanistiska fakulteten

Humanistiska fakulteten kommer att följa upp resultatet av den process som beskrivs ovan. Följande åtgärder skulle till exempel vara tänkbara:

• att integrera gästforskare från näringslivet i humanistisk utbildning/forskning
• att utöka uppdragsutbildning och uppdragsforskning
• att påverka attityden bland humanistiska studenter och doktorander
• att designa fakultetsöverlappande kompletterande kurser
• att diskutera behovet av externa ledamöter i fakultetsnämnden
• att använda externa mentorer

Relevans för Grundtviginstitutets verksamhet

Grundtviginstitutet arbetar kontinuerligt med kunskapsutveckling inom bildningsområdet på både praktiska och teoretiska plan. Detta samarbete med Humanistiska fakulteten genererar ovärderlig kunskap om hur man kan arbeta med bildningsfrågor i dagens samhälle. Denna erfarenhet, både med avseende på teoretiskt innehåll och som praktisk modell, kommer till god användning i institutets fortsatta verksamhet.