Konstutveckling

Att skapa teorier om konstnärliga praktiker. Exemplet Undervisning i fysisk gestaltning.

Ett samarbetsprojekt mellan Grundtviginstitutet och Teaterhögskolan i Stockholm.

Bakgrund

Kroppen är någonting vi alla känner till och som är högst närvarande vad vi än gör och var vi än befinner oss. Den existerar varje dag och påminner oss om att vi finns. Kroppen är för alla väldigt konkret. Vi har med tiden lärt oss att hantera den så funktionellt som vi har behov av och funktionerna skapar också bilder av oss själva. Den är vår ständige följeslagare i livet.

Fysisk gestaltning är en utvecklad metod för skådespelare där kroppen är meningsbäraren av den dramatiska texten. Det kan vara en för skådespelaren förelagd text eller en egenkomponerad text. Textens innebörd synliggörs genom kroppens gestik och förhållanden till det sceniska rummet. Tanken och handlingen förkroppsligas till rörelser, gestik och förflyttningar. Kroppen förmedlar textens innebörd där den och dess undertext samverkar och förmedlas genom fysiska handlingar. Dessa handlingar gestaltas i rummet och skapar tankevägar i rummet som blir den väg som textens inneboende mening förflyttar sig på.

Texten kan antingen få ett verbalt uttryck, rösten blir då en förlängning av kroppen och ett redskap ut i rummet för handlingen. Eller så kan texten uttryckas med hjälp av kroppen genom en medveten vald rörelse som utgår från en vilja att handla.

Ämnet fysisk gestaltning saknar i det närmaste teoretisk beskrivning och grundläggande begreppsläggning.

Ämnet fysisk gestaltning saknar i det närmaste teoretisk beskrivning och grundläggande begreppsläggning. Det finns forskning om angränsande ämnen. Ett aktuellt exempel inom Sverige är Kent Sjöströms avhandling Skådespelaren i handling (2007), som handlar om rörelseakrobatik.

I den internationella litteraturen talas allmänt om ”body expression” vilket betecknar ett vitt begrepp som innefattar kroppsuttryck överhuvudtaget men inte är specifikt riktat mot gestaltningsproblematiker inom scenkonsten. Fysisk gestaltning däremot är ett scenframställningsämne som är kopplat till Laban/Carpenters teorier. Yat Malmgren utvecklade dessa till den metod som Teaterhögskolan i Göteborg grundat sin skådespelarträning på under de senaste 30 åren.

Och det är detta ämne som projektet inriktar sig på. Projektet innefattar därmed ett begreppsligt pionjärarbete inom ämnesområdet. Och i anslutning till detta pionjärarbete arbetar projektet med ett generellt problem: hur skapar man teorier om konstnärliga praktiker?

Projektbeskrivning

Projektet rör sig inom kunskapsområden som frågar efter den praxisbaserade kunskapens förhållanden till teori och konstens förhållanden till vetenskap. Dessa områden är minst sagt vidsträckta och att då utgå från allmänna och generella frågeställningar ger ogenomförbara projekt eftersom man i detta fall söker greppa om för mycket i taget.

För att kunna bidra till kunskapsutveckling måste alltså projektet preciseras så att det får en tydlig spets. Utgångspunkten är alltså en konkret verksamhet, pedagogisk erfarenhet av undervisning i fysisk gestaltning vid HSM i Göteborg. Sådan pedagogisk erfarenhet är just praxisbaserad och har sin bas i beprövad konstnärlig erfarenhet.

Hur ser en teoretisk beskrivning av denna erfarenhetsbaserade kunskap ut? Och hur utvecklas sådan teoretisk kunskap? Projektet söker besvara dessa frågor och för att göra det krävs arbete med metodutveckling. Det finns helt enkelt ingen etablerad metod att använda.

Metodutvecklingen utgår från ett personligt möte mellan en lärare i fysisk gestaltning, Pia Muchin, och en forskare, Eva Mark.

Konsten använder det subjektiva och personliga som verktyg för olika konstnärliga uttryck. Metodutvecklingen utgår därför från ett personligt möte mellan en lärare i fysisk gestaltning, Pia Muchin, och en forskare, Eva Mark. Båda besitter praxisbaserade kunskap: att undervisa elever vid en teaterhögskola i fysisk gestaltning respektive att bedriva forskning i form av filosofisk begreppsanalys. Projektet frågar efter vad som händer i ett kunskapsutbyte både i praktisk och teoretisk mening och på lika villkor mellan dessa båda personer. Vi menar att det på detta sätt blir möjligt att undersöka konst versus vetenskap, teori versus praktik utifrån en fullständigt konkret situation.

Vad kan då teoretisk kunskap om fysisk gestaltning samt en undersökning av villkoren för att producera sådan kunskap användas till? Varför är detta väsentligt att undersöka? Det finns mer än ett svar på dessa frågor. Projektets kunskapsutveckling kan användas till pedagogisk utveckling av ämnet fysisk gestaltning. Därtill är det forskningsföreberedande och belyser grundläggande villkor för vetenskaplig metodutveckling inom det konstnärliga området. Dessutom har teoretisk kunskap om undervisning inom fysisk gestaltning relevans för teoretisk utveckling av begrepp som självuppfattning och kroppsbilder.

Problemställningar

Projektet arbetar med följande fyra problemställningar:

1. Vad är fysisk gestaltning? Hur förhåller sig rörelse till fysisk gestaltning? Är den fysiska gestaltningen det som händer i mellanrummen? Vad har de djupt mänskliga behoven med gestaltning att göra? Vad berättar kroppen i relation till den dramatiska texten i gestaltningen? Vilka berättelser finns i våra kroppar och i vilka gestalter uppenbarar de sig?

2. Hur ser de metodologiska villkoren ut för att skapa teoretisk kunskap om fysisk gestaltning? Kan en praktiker formulera sin egen praktik? Är forskningsskräcken hos konstnärer berättigad? Hur skapas nödvändiga förutsättningar för att reflektera över en praxis?

3. Hur ser en teoretisk beskrivning av ämnet fysisk gestaltning ut?

4. Vilka implikationer har teoretisk beskrivning av fysisk gestaltning för en filosofisk analys av självbilder? Elevernas arbete med fysisk gestaltning ger dem en medveten fysisk självbild, den egna kroppen från olika inifrånperspektiv. Låt oss kalla denna form av självbilder för kroppsbilder. Hur förhåller sig kroppsbilder till andra former av självbilder?

Metod

Det finns inte mycket gjort när det gäller teoretiska beskrivningar av undervisning i fysisk gestaltning. Det finns därmed inte någon etablerad metod att använda för detta ändamål och metodutveckling blir en huvudfåra inom projektet.

Hur kombinerar man forskarglasögon med personligt möte?

Denna metodutveckling utgår från följande struktur: Att undervisa i fysisk gestaltning ger en erfarenhetsbaserad kunskap hos läraren. Denna praxis skapas i mötet mellan lärare och elev. Projektet avser att skapa förutsättningar för att teoretiskt reflektera över denna praxis, att betrakta den med forskarglasögon genom att skapa ett ytterligare möte. Detta möte äger rum mellan en lärare i fysisk gestaltning och en forskare och utgör också en ytterligare praxis som innefattar såväl praktiska övningar som reflektion på olika analytiska nivåer. Hur måste denna relation se ut för att reflektion över den fysiska gestaltningens praktiker skall bli möjlig? Hur kombinerar man forskarglasögon med personligt möte?

Metodutvecklingen skapas i mellanrummen mellan dessa två praktiker. Särskild vikt kommer att läggas vid maktperspektiv av olika slag.

Genomförande och redovisningsform

Pia gör övningar med Eva på liknande sätt som hon arbetar med sina elever. I denna relation är Pia lärare och Eva elev. Eva får på så sätt viss levd erfarenhet av Pias undervisning. Medan undervisningen pågår reagerar Eva spontant från olika punkter i sig själv. Det innebär att uttrycka hur övningar känns, vad de väcker för tankar, känslor och minnen men också att analytiskt reflektera över vad som händer. Eva reflekterar analytiskt i efterhand på vad hon varit med om både i tal och text. Pia aktualiserar sitt arbetssätt och tar del av Evas reaktioner. Dessa reaktioner väcker nya infallsvinklar på hennes praktik.

Denna process dokumenteras med hjälp av anteckningar. Under arbetsprocessens gång planeras seminarier där pågående arbetsprocess redovisas och utsätts för extern granskning.

Resultatet blir en bok där båda parter efter en gemensam inledning skriver tre kapitel var. Den skriftliga framställningen kompletteras med en cd som innehåller bildsekvenser från undervisning i fysisk gestaltning.