Historik

Grundtviginstitutet bildades 1997. Bakgrunden var att folkhögskolorna i regionen uppvaktat rektor för Göteborgs universitet och protesterat mot borttagandet av folkhögskolekvoten.

Institutet bildades vid sittande möte med syfte att samverka mellan folkhögskola och universitet. Institutet hade alltså ursprungligen ett samverkansuppdrag och arbetade med ”det öppna universitetet”.

Att utveckla kontakterna med folkhögskolan låg också i linje med universitetets vision om "att vidareutveckla ett fritt och demokratiskt universitet med utgångspunkt i det grundtvigska arvet", som antogs samma år. Formuleringen syftar på den danske bildningsideologen N F S Grundtvigs idéer om att bilda en fri nordisk akademi i Göteborg utifrån en bred kunskapssyn som innefattar hela människan, hela livet och hela samhället. Idén om den fria akademin debatterades flitigt inför grundandet av Göteborgs högskola 1891, men kom aldrig att realiseras i sin helhet. I stället blev det folkhögskolorna som anslöt sig till helhetssynen på kunskap och det livslånga lärandet.

Bred kunskapssyn och samverkan

Återknytningen till de tidigare idéerna kom åter att aktualiseras med kravet på universiteten att verka för en bred kunskapssyn och samarbete med det icke-akademiska samhället, tidigare kallat universitets tredje uppgift, numera samverkansuppgiften. I regeringens proposition Den öppna högskolan 2001/02:15 återkommer många av dessa tankar i en aktuell samhällskontext. Den handlar om att hitta nya vägar till högskolan, men också om att skapa mötesplatser mellan olika kunskapskulturer. Särskilt framhålls "folkbildningens värdefulla erfarenheter".

I verksamhetsplanen för Göteborgs universitet 2004-2006 betonades betydelsen av folkbildningstanken och att universitetets uppgift som folkbildare kommer till uttryck i bl a samarbetet med folkhögskolorna inom Grundtviginstitutet.

Grundtvigkaféet - en mötesplats

Institutet har stimulerat möten mellan människor med olika erfarenheter från arbetsliv och studieformer. En sådan var Grundtviginstitutets verksamhet i Biskopsgården 1999-2004 som avsåg att skapa ett långsiktigt pedagogiskt kunskapsutbyte mellan folkbildning, samhälle och vetenskap. Verksamheten skedde i samverkan med Göteborgs folkhögskola. För att minska avståndet mellan universitet och samhälle skapade Grundtviginstitutet möten ("Grundtvigkafé") mellan lärare och elever vid folkhögskolan och forskare från Göteborgs universitet. Ett syfte var att informera, avdramatisera och väcka nyfikenhet för högre studier. Ett annat var att låta universitetets forskare möta morgondagens studenter i folkhögskolemiljö.

Grundtviginstitutet har genomfört en rad projekt i syfte att lyfta fram folkbildningsfrågor, inte sällan i ett integrationsperspektiv. År 2004 gjordes en studie av samverkan mellan folkhögskolor och högskolor inom Västra Götalandsregionen och 2006 presenterades en analys av hur studenter med folkhögskolebakgrund ser på sina studier vid Göteborgs universitet. En annan del av verksamheten har varit att skapa lokala mötesplatser för utbyte av kunskap. Under 2004 och 2005 genomfördes bl a en "thinktank" om integration och ett antal seminarier om svenska självbilder.

Ny inriktning

Med anledning av att Göteborgs universitet år 2006 antog en ny strategisk plan granskades institutets verksamhet och en ny inriktning för verksamheten för åren 2008-2010 utarbetades. Resultatet blev att uppdraget inte längre primärt rör samverkan utan utbildning.

Utgångspunkten för Grundtviginstitutet är fortfarande den redan 1997 fastlagda uppdraget att verka för folkbildning och bildning i ljuset av en bred syn på kunskap. Institutet skall artikulera bildningsfrågor i nära samverkan med omvärlden. Institutet skall inom sig samla kompetens från bildningsområdet genom kontakter med företrädare för folkhögskolor, bildningsorganisationer och kommunal vuxenutbildning. Det skall fungera som en mötesplats för alla som är intresserade av bildningsfrågor.