(2010-04-30)
Med vilken rätt ska andra fatta beslut som får konsekvenser för vår gemensamma verksamhet? Vad ökad autonomi, dvs. självständighet, för lärosätena konkret kommer att medföra vad det gäller förskjutning av makt, ansvar och befogenheter för de nya institutionsledningarna men också för fakultetsnämnden vet vi ganska lite om idag. Autonomiutredningen, som nyligen lades fram, har preciserat vilka regler man vill ta bort, men inte talat om vad man ska ersätta dem med eller hur lärosätenas verksamhet ska regleras och styras. Många grundläggande regler kommer att bli upp till lärosätena själva att besluta om.
Att ha makt innebär att kunna påverka och leda en utveckling i ett givet sammanhang vid en given tidpunktSkall de nya institutionsledningarna kunna fatta beslut måste de ha både makt och ansvar. Medan det är socialt accepterat att ha ansvar (t.o.m. statusladdat) uppfattas det ofta som något negativt att ha makt. Men ska man lyckas med sitt uppdrag som ansvarig för en verksamhet måste man också bejaka den makt man tilldelas för att kunna utöva denna konstruktivt. All makt måste vila på att “den andre” litar på att den som tilldelas makt både är ansvarsfull och tjänar gemensamma och långsiktiga intressen. Makt ser jag som en ”möjlighet till någonting” där varje möjlighet är situationsbunden och kopplad till ett givet sammanhang. Att ha makt innebär att kunna påverka och leda en utveckling i ett givet sammanhang vid en given tidpunkt.
Autonomiutredningen öppnar här för större frihet vad det gäller ansvarstagandet för en sådan utveckling. För att fullt ut kunna förvalta detta ansvar får den makt man tilldelas inte vara allt för begränsad. Om så är fallet får man små befogenheter men ändå stort ansvar vad det gäller verkställighet av beslut. Makt ligger således nära ansvar och befogenheter, vilket är en grundläggande dimension i alla frågor som rör hur en verksamhet utvecklas. De hänger samman likt ler och långhalm; de är hårt sammanfogade och svåra att skilja åt. Saknas tydliga befogenheter har man på sikt svårt att ta ansvar.
Med all sannolikhet kommer ökad autonomi och förändrat beslutsansvar att ställa krav på att det förs en diskussion vid de nya institutionerna.Makt, ansvar och befogenheter hänger dessutom samman med etik och moral. Med all sannolikhet kommer ökad autonomi och förändrat beslutsansvar att ställa krav på att det förs en diskussion vid de nya institutionerna. En diskussion som bottnar i etiska frågor. I situationer där beslut ska fattas ställer etiken oss ofta inför två frågor; värderingsfrågan och handlingsfrågan. Värderingsfrågan handlar om vad som är gott eller ont och hur det goda och onda skall rangordnas eller prioriteras. Handlingsfrågan är mer direkt och berör vad som är rätt eller fel och framför allt varför vi gör det vi gör.
Man kan således tala om skilda etiska spörsmål: Det kan handla om att väga en handling mot en annan för att sedan göra ett medvetet val beroende på vilka konsekvenser handlingen får. Dessutom bör vi reflektera över vad som ligger bakom våra handlingar och de val vi gör som sedan påverkar om handlingen är rätt eller inte. Avsikten bakom en handling kan vara god men effekten av den blir mindre god. Intentionen kan vara genomtänkt, men resultatet kan ändå bli fel. Det är alltid en utmaning att få alla dessa delar att hänga samman – framför allt om vårt ”lokala ansvar” ökar i och med autonomiutredningen. Ett ansvar som jag är övertygad om att de nya institutionsledningarna kommer att ta på fullt allvar.
Mikael Alexandersson
Texter av dekan Roger Säljö från UFN-nytt:
Texter av tidigare dekanen Mikael Alexandersson från UFN-nytt: