Ett annorlunda utbildningslandskap

Förra veckan innehöll två nyheter om skola och utbildning som för en kort stund lyckades tränga igenom den politiska dramatiken, katastrofer, eurokris och annat förstasidesstoff. Den första av dessa var en relativt oansenlig annons på en av svenska folkets favoritsajter – Blocket (fyra miljoner unika besökare per vecka!). Bland utbudet av begagnade cyklar, snöslungor, bilbarnstolar och en antik stenvalvsbro i Stockholmstrakten erbjuder en företagsförmedling hugade spekulanter ett tillstånd att driva en skola i Malmö.

Enligt annonsen är det ”ett riktigt bra tillfälle för dig” som ”drömmer om att starta upp en egen grundskola”. Allt köparen behöver göra, alltjämt enligt annonsen, är att anställa personal, skaffa lokal och rekrytera elever. Tillstånd från Skolinspektionen och till och med skolans namn ingår i köpet. I princip vem som helst kan köpa, någon koppling till skola eller utbildning behöver man inte kunna dokumentera.

Reaktionerna på annonsen är intressanta. Utbildningsministern blev upprörd och föreslog en lagändring som innebär att tillståndet skall vara knutet till ägarna av bolaget och inte till bolaget i sig. Andra debattörer såg denna utveckling som ett tecken på att pappersarbetet i samband med prövning av tillstånd blivit alltför omfattande. Företrädare för Friskolornas riksförbund talade om att ”skolinspektionens byråkrater” gjort det allt svårare att få tillstånd och att annonsen kan ses som ett tecken på detta.

en definitiv symbolisk bekräftelse på att utbildning blivit en vara bland andraDen andra nyheten som lyckades tränga igenom mediebruset rörde lärarlegitimationen och det förhållande att Skolverket lagt ut beredningsarbetet på ett bemanningsföretag. En oro uppstod hos lärarorganisationer om att myndighetsutövningen i praktiken utövades av ett privat företag som hyrt in och snabbutbildat ett ansenligt antal akademiker för uppdraget.

Skolverket försvarar sig med att den politiska beställningen att legitimera nästan 200 000 lärare på kort tid kräver extraordinära insatser. Verket menar också att man fattar besluten och att skillnaden mellan beredning och beslutsfattande inte är svår att upprätthålla, ett påstående som inte alla som känner till certifieringsprocesser tycks acceptera. Lärarorganisationerna är bekymrade och tycks mena att den åtgärd som skulle bidra till att kvalitetssäkra skola och betygssättning i sig inte förefaller kvalitetssäkrad.

Den utveckling som inleddes för två decennier sedan med det som ursprungligen talades om som kommunaliseringen av skolan har onekligen uppvisat en intressant dynamik. Idag kan vi se spår av den utvecklingen i detaljer som annonsen på Blocket. Den ses förmodligen av många som en definitiv symbolisk bekräftelse på att utbildning blivit en vara bland andra varor på en marknad, till och med på en begagnatmarknad.

Att en sådan händelse ändå väcker visst uppseende är möjligtvis ett tecken på att det ännu finns rester av en tidigare förståelse av skola och utbildning och att vi inte riktigt vant oss vid konsekvenserna av vad som hänt under de senaste årtiondena.

Avsikten är att hela universitetet skall ha en gemensam arbetsordningMer närliggande: för Göteborgs universitet gäller att styrelsen inom kort väntas fatta beslut om vad som kallas en ny arbetsordning. Organisations- och beslutsstrukturen skall präglas av en tydlig linje från rektor via dekaner till prefekter. Fakultetsnämnder ersätts av fakultetsstyrelser och institutionsstyrelser ersätts av institutionsråd. Val skall genomföras under våren och vara avslutade i slutet av april.

För vår fakultet, som just varit föremål för en tämligen genomgripande omorganisation, känns detta kanske inte som den mest angelägna uppgiften just nu, men avsikten är att hela universitetet skall ha en gemensam arbetsordning och vara i fas vad gäller styrelse- och nämndperioder. Mer precisa instruktioner och besked om eventuella undantag från de allmänna reglerna kommer i februari.

Roger Säljö