Nyhet: 2012-10-18
Kraven på kunskap och lärande ökar i förskolan i enlighet med den reviderade läroplanen. Skolinspektionens kvalitetsutvärderingar visar att mycket ännu återstår innan förskolorna har levt upp till de skrivningarna. En konferens på Utbildningsvetenskapliga fakulteten visade hur förskolor i praktiken kan klara att tillmötesgå kraven.
Inte minst många verksamma förskollärare hade sökt sig till konferensen Förskolans innehåll och barns läroprocesser.
Professor Ingrid Pramling Samuelsson vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande inledde konferensen med att konstatera att kvaliteten i förskolorna idag varierar stort och därmed ger barn olikvärdiga förutsättningar att lära i förskolan. Vidare pekade hon på att aktuell forskning anger att upp till tio procent av barn i förskolan inte trivs i sin förskolevardag, något som kopplas till bristande möjligheter för val, medverkan och påverkan för barnen. Vidare visar en studie hon själv arbetat med att lärarna själva värderar kvaliteten i den egna verksamheten högre än externa och oberoende bedömare.
Den reviderade läroplanen anger bland sina mål bland annat att barn ska utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, att de utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer liksom fysikaliska fenomen samt utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
Fakultetens forskare gav talrika exempel på hur ett mer lärocentrerat arbete i förskolan kan ta sig uttryck. Exemplen handlade om fysikaliska fenomen, om språkliga och kommunikativa mönster, musiklärande, matematik, inflytande och demokrati samt hur en god dokumentationspraktik kan etableras.
Ett exempel var Jonna Larsson, doktorand vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som utifrån en pågående studie berättade om hur barn möter fysikaliska fenomen i sin vardag, hur de tar sig an fenomenen och visade även på den mångfald av möjligheter till fysikaliskt lärande som finns inbyggda i förskolan. Det handlar om fenomen som rörelse, kraft, jämvikt, densitet, svängningar, tyngdpunkt och magnetism.
- Frågan är om man som förskollärare behöver vara experter inom ämnena för att leva upp till detta. Nej, inte alls. Det som krävs är en mängd olika strategier för att stimulera barns lärande plus en rik miljö där man kan utforska olika innehåll med goda möjligheter till lek, sade Jonna Larsson.
- Man kan reflektera kring vad som behövs för att stödja och utmana barns kunnande kring fysikaliska fenomen. Kanske kan det vara så att det duger med att repetera vad som kan betraktas som medborgarkunskapsnivån i fysik. Då kan det fungera med att repetera högstadiets fysikkurs med hjälp av en lärobok för att nå dit, ansåg hon.
Övriga forskare som gav exempel:
Niklas Pramling: "Språkliga och kommunikativa mönsster i förskolan och deras betydelse för barnens utveckling"
Cecilia Wallerstedt & Pernilla Lagerlöf: "Lyssningscentrerat musiklärande i förskola/förskoleklass"
Camilla Björklund & Elisabet Doverborg: "Att utmana barns möten med matematiken i förskolans vardag"
Anette Hellman: "Lärande om jämställdhet, barns inflytande och demokrati i förskolan"
Lotta Bjervås: "Förskolan som dokumentations- och bedömningspraktik"
Skolinspektionen har nyligen granskat 42 förskolor, varav 14 fristående förskolor, i totalt 14 kommuner över hela landet. Inspektörerna har både intervjuat personal och observerat arbetet i barngruppen och förskolans lärandemiljö. Dessutom har Skolinspektionen analyserat skriftlig dokumentation från förskolorna.
Granskningen visar på flera stora utvecklingsområden på de granskade förskolorna. Bland annat pekar inspektörerna på att ökat fokus på lärandeuppdraget behövs liksom att personalens förhållningssätt, kunskap och medvetenhet i förhållande till uppdraget behöver utvecklas på många förskolor.
Besöksadress:
Västra Hamngatan 25, Göteborg
Telefon:
031-7862161, 0768-581187
Fax:
031-7862242