Nyheter och pressmeddelanden

• Nyhetsarkiv
• Prenumerera på nyheter

Alumnkväll på tema försämrade skolresultat

Nyhet: 2010-02-25

Ett sjuttiotal lärare kom när lärarutbildningens alumnverksamhet återigen bjöd på föreläsning och mingel på Pedagogen.
Kvällens tema var vilka faktorer som förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag än för 20 år sedan.

Lärarna som en februarikväll kom till lärarutbildningens andra alumnevenemang i ordningen hade inbjudits eftersom de har tagit lärarexamen vid Göteborgs universitet. I dagsläget har 1 300 lärare anmält sig i den så kallade alumndatabasen och den vägen fått inbjudan.

Svenska elever i topp

Kvällens huvudnummer var professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik. Han är en av författarna till den omfattande Skolverketrapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?".
Bakgrunden till rapporten är att svenska grundskoleelevers kunskapsutveckling har en negativ trend i nationella och internationella studier.
- Svensk skola beskrivs ofta som dålig och flummig. Det är då värt att nämna att det var just i slutet av det som många benämner som flumperioden, mitten av 1990-talet, som svenska skolelever låg i topp i de internationella jämförelserna, sade Jan-Eric Gustafsson.
Rapporten från Skolverket ger en samlad bild av kunskapsläget inför ytterligare en reformintensiv period av det svenska utbildningssystemet. Kunskapsöversikten innehåller en sammanställning av forskning och utvärdering som belyser olika faktorers betydelse för elevernas resultat i svensk grundskola.

Matematik och naturvetenskap

De internationella undersökningar det gäller är PIRLS, TIMSS och PISA och det är läsförståelse, matematik och naturvetenskap som fokuseras. De svenska eleverna resultat har främst försämrats inom matematik och naturvetenskap, både i jämförelse med andra länder och i faktiska resultat.
- De genomsnittliga resultaten har försämrats över tid. Resultatskillnaderna mellan skolor och mellan elevgrupper har blivit mer markanta, sade Jan-Eric Gustafsson.
- Den allra största förklaringen till sjunkande genomsnittsresultat i matematik och i naturvetenskapliga ämnen är individualiseringen i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, sade han.

Blygsam kompensation

Av Skolverketrapporten framgår att skolorna kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas alltid skolorna extraresurser. När kommunerna tog över ansvaret för skolan under tidigt 90-tal var just en av idéerna att de med sin kunskap om lokala behov bättre skulle fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Så blev inte fallet.
Dessutom har segregeringen ökat under tidsperioden. Det fria skolvalet och boendesegregationen har lett till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola, något som är negativt för kunskapsutvecklingen.

Frimodighet

Saker som inte mäts i de nämnda internationella jämförelser är förmågor som entreprenörsanda, frimodighet och förhandlingsförmåga, något svenska elever eventuellt kan utmärka sig positivt inom.
- Och nästa PISA-undersökning ska för första gången undersöka elevernas kreativitet, sade Jan-Eric Gustafsson avslutningsvis innan kvällen övergick i mingel med mat och dryck.

Teori möter praktik

En av besökarna var Elisabeth Wiklund, lärare vid Kriminalvårdens Lärcentrum i Göteborg. Förutom att hon ansåg att föreläsningen var både aktuell och intressant ansåg hon att själva initiativet med alumnkvällar är ett mycket bra initiativ:
- På det här sättet kan teori och praktik mötas helt opretentiöst. Jag blir uppdaterad och informerad om det senaste vilket jag har nytta av i min yrkesutövning. Dessutom har jag möjlighet att vidarebefordra kunskapen till mina kollegor så att vi är mer up to date, sade hon.
Hon såg också framtida möjligheter där lärarutbildningen kan få möjlighet att ännu mer ta del av verksamma lärares yrkeskunskap, via informationsträffar, mentorskap och föreläsningar med det gemensamma temat hur lärarskapet fungerar i praktiken.

 

AV: