Nyheter och pressmeddelanden

• Nyhetsarkiv
• Prenumerera på nyheter

Orsakerna till försämrade skolresultat kartlagda

Nyhet: 2010-02-01

Det fria skolvalet, boendesegregationen, kommunaliseringen av skolan, särskilda undervisningsgrupper och individualisering förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag än för 20 år sedan.

Det är några slutsatser som dras av Skolverket i den omfattande rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Bakgrunden till rapporten är att svenska grundskoleelevers kunskapsutveckling har en negativ trend i nationella och internationella studier.
På en alumnträff för lärare den 3 februari utvecklas slutsatserna av en av rapportförfattarna, professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Samlad bild

Rapporten ger en samlad bild av kunskapsläget inför en reformintensiv period av det svenska utbildningssystemet. Kunskapsöversikten innehåller en sammanställning av forskning och utvärdering som belyser olika faktorers betydelse för elevernas resultat i svensk grundskola.
Professor Jan-Eric Gustafsson, står tillsammans med andra Göteborgsforskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse.
- En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Men den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är lärarnas kompetens, säger han.

Blygsam kompensation

Av rapporten framgår vidare att skolorna kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas alltid skolorna extraresurser. När kommunerna tog över ansvaret för skolan under tidigt 90-tal var just en av idéerna att de med sin kunskap om lokala behov bättre skulle fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Så blev inte fallet.
Dessutom har segregeringen ökat under tidsperioden. Det fria skolvalet och boendesegregationen har lett till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola, något som är negativt för kunskapsutvecklingen.

Särskiljande lösningar

Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå finns även på gruppnivå i form av differentiering, det vill säga särskiljande lösningar, exempelvis särskilda undervisningsgrupper. Särskiljande lösningar har blivit vanligare för elever i behov av stöd.
På 90-talet infördes nya läroplaner och kursplaner med mycket begränsade anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att ge lärarna mer utrymme att forma undervisning efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men istället har individanpassning inneburit mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, något som har påverkat elevernas negativt och inneburit att stödet hemifrån blivit viktigare, enligt Skolverkets rapport.

Mindre lärarlett

De internationella undersökningar det gäller är PIRLS, TIMSS och PISA och det är läsförståelse, matematik och naturvetenskap som fokuseras. De svenska eleverna resultat har främst försämrats inom matematik och naturvetenskap, både i jämförelse med andra länder och i faktiska resultat.
- Den allra största förklaringen till sjunkande genomsnittsresultat i matematik och i naturvetenskapliga ämnen är individualiseringen i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, säger Jan-Eric Gustafsson i en kommentar.

Jan-Eric Gustafsson talar onsdag 3 feb kl 18-19 inför verksamma lärare på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Pedagogen, Västra Hamngatan 25, hus A, källarplan, Sal AK2 136.
För mer information, kontakta Jan-Eric Gustafsson, 031-7862420, 0705-926600, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

AV: