Nyheter och pressmeddelanden

• Nyhetsarkiv

Var fjärde i utanförskap på grund av lässvårigheter

Nyhet: 2009-12-21

Ett fullvärdigt deltagande i arbets- och samhällslivet förutsätter en hög läsförmåga, något 25 procent av medborgarna saknar.
- Kraven på hög läsförmåga ökar i Sverige. Skillnaden är stor jämfört med för tio år sedan, säger Monica Reichenberg, docent vid institutionen för pedagogik och didaktik.

Fem procent av den vuxna befolkningen i Sverige har mycket stora läs- och skrivproblem. Ytterligare 20 procent klarar inte av just mer än att läsa vardagliga texter.
När informationsmängden i samhället ökar tenderar dessutom klyftan att öka mellan dem som kan vara delaktiga och dem som står utanför.

Förstärkt utanförskap

- Delaktighet i dagens Sverige kräver högre läsförmåga idag än för tio år sedan. Då kunde man ringa till resebyrån eller Försäkringskassan. Idag måste man gå in på nätet, något som kräver läsförmåga och som ytterligare kan förstärka utanförskapet, säger Monica Reichenberg.
Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara tillgängligt för alla medborgare år 2010. Det innebär bland annat att all samhällsinformation, som till exempel kommuners och myndigheters webbplatser, även ska finnas på lättläst svenska. I nuläget gäller inte detta ens för hälften av dem.

Lättläst håller inte måttet

Centrum för lättläst har undersökt hur myndigheterna lever upp till målet om lättläst information på webbplatsen. I april 2009 hade bara 120 av 277 undersökta myndigheter information på lättläst svenska. En ny undersökning kommer att göras i april 2010.
Men mycket som utger sig för att vara lättläst är det inte, enligt Monica Reichenberg.
- Det är allvarligt när den som redan har svårigheter i onödan misslyckas på grund av att texten inte håller måttet, säger hon.

Läslighet och läsbarhet

Tillsammans med professor Ingvar Lundberg har Monica Reichenberg i forskningsöversikten ”Vad är lättläst?” (http://www.spsm.se/Laromedel/Vad-ar-lattlast/) utrett vad som egentligen gör texter begripliga.
Läslighet och läsbarhet är skilda saker. Det förra anspelar på saker som radavstånd, storlek på teckensnitt, antal ord per rad, antal rader per sida.
Läsbarheten i sin tur mäts enligt flera olika formler, som exempelvis LIX eller Flesch. I Microsoft Words grammatikkontroll används en vidareutveckling av Fleschs formel.

Procent långa ord

LIX togs fram av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson 1968. Formeln är LIX=Lo+Ml, där Lo är förekomsten av långa ord - ord med fler än sex bokstäver - mätt i procent och Ml är genomsnittlig meningslängd mätt i antal ord. LIX varierar mellan ca 15 (lätt) och 60 (mycket svår byråkratsvenska). Varje mening ska helst inte ha mer än sex ord och varje ord helst inte mer än sex bokstäver för att vara lättläst.
- Men LIX har ofta använts fel. Björnsson menade inte att vi ska ha formeln framför oss när texter skrivs, utan istället användas till att testa texter i efterhand. Används formeln fel blir resultatet lätt svårlästa och informationstäta texter utan sammanhang, säger Monica Reichenberg som poängterar att texter även behöver berättarröst och ”murbruk” för att bli begripliga.

Perfekt formel på gång

Det finns även olika verktyg för att nivåbestämma texter. Exempelvis en modell av Rog och Burton går ut på att texten klassificeras efter dimensionerna ordförråd, layout, förutsägbarhet, illustrationer och begreppskomplexitet. De fem dimensionerna delas sedan in i tio olika nivåer.
- Men detta innebär ingen kvalitetsgaranti för texterna.
Framtiden anser Monica Reichenberg ligger i att vi får en svensk variant på ATOS (Advantage TASA Open Standard) som kom runt millennieskiftet och som i nuläget enbart finns på engelska. Det är den hittills mest perfekt läsbarhetsformel som finns och som klarar att till och med nivågradera hela böcker, även faktaböcker.
Monica Reichenberg höll sin öppna föreläsning på temat ”Vad är egentligen lättläst?” för runt 200 åhörare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, som en del av universitetets populärvetenskapliga höstprogram
 

AV: