Ja, se pengar

2007-03-12

Ständigt fattas beslut som får konsekvenser för UFNs verksamhet. Låt mig här nämna fyra viktiga områden som på olika sätt kommer att påverka vår framtid.

För det första: Det finns mycket att orda om dagens utbildningspolitik. Mångt och mycket påminner om diskussioner som fördes i de utredningar som Ecklesiastikministeriet på 50-talet svarade för när det gäller skolans differentiering. Skall skolan vara en sammanhållen skola eller en sorteringsskola? Om skolan skall differentiera när skall det i så fall ske och hur skall det ske? Betyg inrättas tidigt; gymnasieskolan skall delas upp i tre nivåer; andelen som skall göra entré i samband med gymnasiestudier skall minska; 25:4-regeln försvinner och antalet komvuxplatser minskar drastiskt. Att söktrycket sedan minskar vid landets lärosäten kan man dock inte kritisera regeringen för. Men om man nu verkligen menar något med att Sverige skall spela en viktig roll i den globaliserade ekonomin bör man väl investera i kunskap och i antalet studieplatser vid högskolan. Det finns nu stor risk för att antalet studenter vid högskolan kommer att minska drastiskt.

Strategiska satsningar

För det andra: Via budgetpropositionen i höstas fick GU en extra tilldelning på cirka 20 miljoner kronor i fakultetsmedel. Tillsammans med ytterligare medel som GU avsatte innebar det ca 60 miljoner för fakulteternas strategiska satsningar. Dessa skulle främst stödja en ökad samverkan mellan fakulteterna och bilda en rejäl grundplåt för en omfattande postdocsatsning. Beslut har nu tagits av rektor om hur dessa medel skall fördelas.
UFN kommer att medverka i fyra fakultetsövergripande forskningsprojekt. För ett av dessa har vi också ett övergripande ansvar för att samverkan kring matematikämnet kommer till stånd. Rektors beslut innebär dessutom att under april månad kommer GU att utlysa 40 tvååriga postdocanställningar nationellt och i internationell fackpress. De 40 anställningarna har fördelats proportionellt mellan de olika vetenskapsområdena, förutom fyra som är fakultetsövergripande.

Sammanhållen skola eller sorteringsskola?

En av dessa postdocanställningar gick till UFN. Det kan tyckas lite i förhållande till UFNs volym och behov. Men besluten om de strategiska medlens fördelning baseras främst på fakultetsanslagets storlek: ju större detta är desto mer strategiska medel. Fakultetsmedlens begränsade omfattning innebär att vi idag har mycket små möjligheter att erbjuda meriteringstjänster för nydisputerade yngre forskare. Nydisputerade vid UFN har dock varit framgångsrika att söka externa medel i form av bidrag till anställning som forskarassistent i pedagogik eller postdocanställningar.

Ny fördelningsnyckel krävs

Det råder ingen tvekan om att fakultetsanslaget inte bara är felaktigt i fråga om volym; fakultetsanslagets ringa storlek tycks skapa interna och strukturella problem vid UFN. Det medför lätt bitterhet och det finns tendenser till en reaktiv hållning snarare än till en proaktiv hållning hos våra forskare. Det står nu klart att det är inte rimligt att medel för forskning skall fördelas utifrån historiska överenskommelser som baseras på tolkning av vad som var god och angelägen forskning för flera decennier sedan. Nu måste vi inom GU utveckla någon form av fördelningsnyckel baserad på kvalitet och produktivitet. I universitetets nu gällande strategiska plan står att vi ska utveckla indikatorer på forskningskvalitet och modeller för omprioritering mellan forskningsområden. Arbetet har kommit igång och min förhoppning är att vi nu vänder blad i den historien.
För det tredje: Den nya regeringen har starkt fokus på skolan och på att lärarna ska ha kompetens och behörighet. Vår fakultet kommer sannolikt att få en del av de 2.1 miljarder som regeringen avsatt för att vidareutbilda lärare – både i form av kompetensutveckling och forskarutbildning. Vid GU är det UFN som har störst erfarenhet av att genomföra såväl breda som djupa kompetensutvecklingssatsningar för lärare. Vårt arbete i forskarskolan för Utbildningsvetenskap kommer säkert gagna UFN när GU nu nästa år skall starta upp en omfattande forskarutbildning för verksamma lärare.

Samtal med Arbetslivsinstitutet

För det fjärde: Under årets första månader har idoga samtal pågått mellan vår fakultet och Arbetslivsinstitutet ifråga om att ge en handfull personer därifrån möjlighet att arbeta vid Arbetsvetenskapliga institutionen. Arbetslivsinstitutet som den nya regeringen nu lägger ner, är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av den förra regeringen bedrev institutet forskning, utveckling och kunskapsförmedling. De som eventuellt kommer över till oss är mycket kvalificerade och har också en hel del forskningsmedel med sig. Förhandlingarna pågår så allt är ännu inte i hamn. Jag är övertygad om att de som eventuellt börjar arbeta hos oss kommer tillföra verksamheten angelägna erfarenheter. I samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet erbjöds vi också att överta en hemsida som institutet utvecklat sedan 1999. Det gör vi också under våren. Hemsidan, som har varit kopplad till forskningstemat Skolans arbetsliv, finner du här:

Till Skollivs hemsida:

Mikael Alexandersson
Dekanus Utbildningsvetenskapliga fakulteten