Den goda institutionen

080619

Under hösten 2008 kommer vi i olika samtal att diskutera den framtida organisationen och verksamheten vid fakulteten.
Det är genom de samtalen som den goda institutionen tar form.

Under 2008 kompletteras Utbildningsvetenskapliga fakulteten med flera nya verksamheter: Enheten för Pedagogisk utveckling och Interaktivt Lärande (PIL); Rektorsutbildningen vid Göteborgs universitet , Svensk Nationell Datatjänst (SND) – en nationell strategisk resurs i avsikt att höja kvaliteten och effektiviteten i svensk forskning; Grundtviginstitutet – en dynamisk mötesplats för dialog och samverkan mellan institutioner, föreningar och enskilda som sysslar med folkbildning.

Vi befinner oss i en lovande utveckling och står inför många intressanta uppgifter. Nya medarbetare anställs samtidigt som många äldre går i pension; nya forskningsprojekt och forskningsmiljöer etableras medan andra minskar i omfattning. Utbildningsuppdraget förändras - medan vissa utbildningar mer eller mindre upphör är nya under utveckling.

Konsekvenser för fakultetens organisation

Vi har idag en nationell forskarskola och ett nationellt ansvar för arbetsvetenskaplig forskning. Ett står klart; Utbildningsvetenskapliga fakultetens verksamhet växer och vidgas. Detta får konsekvenser för vår organisation. På vilket sätt vet vi ännu inte men ”vi arbetar med frågan” som politikerna idag uttrycker det. Kommer vi fram till att vår organisation eller verksamhet inte är optimal behöver vi vidta åtgärder. Alla förändringar bör då ta utgångspunkt i verksamhetens villkor. Vilken verksamhet vill vi bedriva vid fakulteten och hur kan den bäst organiseras?

UFN har påbörjat ett samtal om vad som kännetecknar en väl fungerande institution. Låt mig ge några exempel som jag menar att vi alla måste sträva mot:
Den verksamhet som bedrivs skall vara meningsfull såväl för den enskilde som ur ett samhällsperspektiv. Upplevs kollektiv meningsfullhet kan man tala om att man har gemensamma mål. Det innebär inte att alla tycker exakt samma sak. Snarare handlar det om att man har en öppenhet för olikhet och en förståelse för varandras mål och visioner. Ställs krav på likriktning finns det risk för uteslutning eller slutenhet. För att undvika slutenhet fordras flexibilitet och innovativitet; att kunna se möjligheter och ha förmågan att skapa nytt.

Vid en väl fungerande institution sker ett identitetsskapande; man har en social hemvist men också en känsla av tillhörighet vad det gäller de innehållsliga frågorna. Man tar tillsammans ansvar för att skapa ett samspel mellan forskningen, forskarutbildningen, grundutbildningen och samverkansuppgiften. Det är så man också skapar en legitimitet åt verksamheten och gör den begriplig för sig själva och andra.

I de pågående samtalen inom fakultetsnämnden och med de tre prefekterna framkommer vikten av att säkerställa institutionernas storlek så att det finns en kritisk massa. Är kollegier eller miljöer för små finns det risk för en slutenhet som motverkar ett tillåtande klimat. Variation i ålderssammansättning, synsätt, erfarenheter och kompetens kan skapa en intellektuell spänning som driver institutionen framåt.

I den goda institutionen finns ett påtagligt intresse från studenterna för de demokratiska processerna och en vilja att aktivt engagera sig i institutionens forskning och grundutbildning. Genom ett stort studentintresse ökar dessutom möjligheten att redan i grundutbildningen rekrytera doktorander. Det garanterar en kontinuitet och en återväxt vid institutionen.

Stabil ekonomi för överlevnad

En central fråga för den goda institutionen är att det råder en ekonomisk balans och en långsiktig ekonomisk stabilitet. Utan stabil ekonomi kommer ingen institution att överleva när krav på full kostnadstäckning blir en realitet. Det ställer krav på att lokaler och utrustning både är rätt dimensionerade och håller hög kvalitet. Det medför också krav på att administrationen anpassas både volymmässigt och innehållsligt till kärnverksamheten.

En väl fungerande institution ställer krav på ett strategiskt förhållningssätt hos den/dem som har till uppgift att leda verksamheten. Här gäller – som i andra organisationer – krav på tydlighet, insyn i beslutsprocessen, inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning samt en väl utvecklad intern kommunikation. Men det är inte enbart kraven på ledningen som skall uppmärksammas. Det ställs också krav på att samtliga medarbetare är lojala mot fattade beslut och tillsammans tar ansvar för att skapa en god arbetsplats.

Under hösten 2008 kommer vi i olika samtal att diskutera den framtida organisationen och verksamheten vid fakulteten. Det är genom samtalen om den goda institutionen som den goda institutionen tar form – och därmed den Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Mikael Alexandersson
Dekan, Utbildningsvetenskapliga fakulteten