Likabehandling och makt

080527
Likabehandling är inte förenligt med informella maktstrukturer. Problemet är att de ofta bildas utan att det finns ett medvetet syfte att utestänga.

För någon månad sedan samlades fakultetens administratörer till en konferens kring gemensamma spörsmål. Likabehandling visade sig bli ett genomgående inslag även i de inledningsanföranden som hade andra utgångspunkter. Det väcker frågor om hur vi ser och värderar våra olika kompetenser. Administratörerna är navet i vår verksamhet. Utan den kompetens som de besitter då det gäller exempelvis ekonomi, teknisk support och studentadministration skulle lärare och forskare stå sig slätt.

Inbyggda risker för diskriminering

Kompetensutveckling är nödvändigt men minst lika nödvändigt är att vi synliggör den kompetens som finns och inte bara tar den för given. Hit hör att se att vi alla befinner oss på samma arbetsplats och med samma arbetsgivare, och också att komma tillrätta med de inbyggda risker för diskriminering som universitetet som traditionell organisation bär med sig. Öppenhet och transparens är redskap i detta.

Att fakultetsnämnderna består av valda ledamöter men att alla inte har rätt att delta i valen ligger inte i linje med likabehandling. Att information kanske inte alltid når ner till alla berörda är likaså problematiskt. En del går att lösa genom öppenhet och insyn. Visserligen övermatas vi med information även då e-posten inte fungerar. Men information är samtidigt själva grunden för att känna delaktighet.

Härskartekniker naturliga inslag

Makt behöver inte vara problematisk om den sköts på rätt sätt. Makt kommer alltid att utövas. Någon eller några fattar beslut, sätter upp dagordningar och styr på så vis vårt dagliga arbete. Detta kan vi leva med och till och med gärna överlämna till andra så länge vi inte stängs ute och inte kan påverka vilka frågor som kan tas upp eller vilka beslut som fattas. Värre är om det etableras dolda maktstrukturer som i sig fungerar utestängande; grupperingar som grundas på informella nätverk och kontakter och som får till resultat att beslut fattas och frågor diskuteras över huvudet på andra som i grund och botten är minst lika berörda. Det riskerar att leda till att härskartekniker breder ut sig och blir naturliga inslag.

Likabehandling är inte förenligt med informella maktstrukturer. Problemet är att de ofta bildas utan att det finns ett medvetet syfte att utestänga. De uppstår kanske eftersom vi ser det som ett rationellt och effektivt sätt att lösa problem eller förbereda ett beslut. Vi tänker kanske inte på att samtalen ibland förs utan att alla berörda varit med eller att valen varit begränsade och där alla inte haft samma möjligheter att påverka vilka som blir valda. Kanske utestänger vi genom att inte vara tillräckligt uppmärksamma på varandra eller de arbetsinsatser vi bidrar med. Oavsett hur det går till bör vi ”tänka efter före”. Vi kan göra det genom att bli medvetna om beteenden och de situationer som leder till att vi förstärker eller för vidare de dolda strukturer som motverkar likabehandling.

När det gäller jämställdhet har vi arbetat mycket och länge med frågorna. Vi kan dra lärdom av det medvetandegörande som varit en av grundstenarna i det metodutvecklingsprojekt kring jämställdhet – Jämställdhet inifrån – som har utvecklats vid Institutionen för arbetsvetenskap. Vi kan gemensamt arbeta för förändring och ett bra arbetsklimat för alla oavsett var i den akademiska hierarkin vi befinner oss.

Birgitta Jordansson
Prefekt, Institutionen för arbetsvetenskap