Om rektorsjobb och om att lära mer

071015

- Hej, jag skulle vilja bli rektor, hur ska jag söka in på rektorsutbildningen?
En vanlig fråga jag möter i telefon, via mejl eller när jag står på en mässa. Frågan har inget enkelt svar. Jag brukar ta en djup inandning och börja ungefär så här:

- Rektorsutbildningen är en befattningsutbildning, det betyder att den vänder sig till den som redan har ett arbete som rektor. Du måste alltså först ha fått ett rektorsjobb, och helst ha jobbat något år eller två för att över huvud taget få en möjlighet att börja utbildningen.
- Tur att inte detsamma gäller för kirurger, svarade nyss en av mina mejlkontakter.
Men idén om att först bli rektor och sedan få sin utbildning är inte så dum eftersom just kombinationen att ha jobbet och på samma gång lära sig mer om det är väldigt värdefull. Speciellt när vi som idag har möjlighet att låta utbildningen sträcka sig över lång tid.

Nuvarande utbildning är tvåårig och bedrivs i internatform med en eller två kursveckor per termin. Däremellan gör rektorerna uppgifter i sin egen verksamhet, läser litteratur och träffas i handledningsgrupper.
Själv drivs jag av ett stort intresse för att utveckla skolan och tycker att jag har hittat rätt när jag får arbeta med detta via rektorsutbildningen. Jag får möjlighet att följa rektorerna när de brottas med att hitta sin egen roll som ledare i den intensiva skolvardagen.

Ett av statens medel att styra skolan

Det är ett komplicerat uppdrag att vara rektor. Sedan skolan kommunaliserades för 17 år sedan fattas många beslut rörande skolan av kommunen och inte av staten. I den kommunala organisationen finns en tjänsteman – idag oftast en kvinna – som har ett direkt statligt uppdrag och det är rektorn. Rektorsutbildningen är ett av statens medel att styra skolan och staten står för kostnaden. Utbildningen är garanten för att den på samma gång kommunala och statliga tjänstemannen även är medveten om vad staten vill med skolan.

Det politiska läget påverkar därför utbildningen och förutsättningarna för landets rektorer. Det känns speciellt att skriva denna krönika när jag väntar på att den nuvarande regeringen ska fatta beslut om hur utbildningen ska formas framöver. Redan 2004 beslöt dåvarande chefen för dåvarande Skolverket att utbildningen skulle utredas. Sedan dess har verket delats i två delar och utbildningen lagts under Myndigheten för skolutveckling. I mars 2006 presenterade myndigheten ett förslag som blev inaktuellt i och med regeringsskiftet. 2 oktober publicerades ”Tydligare ledarskap i skolan och förskolan – förslag till en ny rektorsutbildning” Ds 2007:34. Här beskrivs en befattningsutbildning med tre huvudlinjer: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt utbildning i skolledarskap. Varje del ska ge 10 hp. Remissomgång till och med 2 januari 2008. Skoljuridik och arbetet med målstyrning betonas starkt, jag hoppas att denna förskjutning av innehåll kan inrymmas i en sammanhållen helhet för rektorerna under deras tre år av utbildning.

Vad ska då den göra som vill bli rektor men inte kan söka utbildningen? Ja, brukar jag säga, ett sätt kan vara att söka större ansvar i olika projekt och uppdrag på den skola där du arbetar. Som arbetslagsledare, utvecklingsansvarig för olika projekt och med korta vikariat som rektor eller liknande skaffar du dig erfarenhet för att kunna söka rektorsjobb. Du kan också söka dig till vår rekryteringsutbildning för att få en förståelse av vad rektorsjobbet kan innebära. Ett tredje sätt kan vara att förbereda dig teoretiskt genom att välja att studera utbildningsledarskap vid Göteborgs universitet. Och se, där förs världarna samman och där finns, som jag ser det, själva vitsen med att vår lilla avdelning hänger ihop med det stora universitetet.

Karin Careborg
Utbildningschef Rektorsutbildningen, Göteborg universitet