Om kunskapsbaserade diskussioner...

070705

Vetenskaplig kunskap är en förutsättning för att medborgare och politiker ska kunna ta ställning till avgörande framtidsfrågor. I tider av osäkerhet och global omvälvning – som idag präglar vår tillvaro – ökar behovet av kunskap som är baserat på kollektiva överenskommelser om vad som är sannolikt eller t o m sant; dvs. kunskapsbaserade diskussioner.

Personliga tyckanden eller retoriska argument får aldrig ligga till grund för politiska beslut om hur till exempel utbildningsväsendet ska utformas. Beslut ska grundas på kunskap.
Idag ser vi en tendens till att förändringar inom vår utbildningspolitik inte beaktar all den forskningsbaserade kunskap som finns om skolväsendets utveckling, organisation och styrning; om barns och ungdomars lärande och sociala utveckling; om lärares kunskapsutveckling eller om hur ämnesundervisning bör organiseras för att vara effektiv.

Beslut ska grundas på kunskap

I en allt mer kunskapsbaserad ekonomi – dvs. det som produceras hänger inte samman med materiella ting – ökar kraven på förmågan att tänka nya tankar och att via kunskapsbaserade beslut kunna omsätta nya idéer i handling. Genom den nya informationsteknologin blir det möjligt att ta del av digitalt ”förpackad kunskap”, vilket får konsekvenser för hur en allt mer kvalificerad arbetskraft konkurrerar globalt. Det är också inom kunskapssektorn som den globala konkurrensen är allra hårdast. Utvecklingen leder till nya krav på hur forskning ska organiseras och finansieras men också på behov av att tänka innovativt kring forskningen i sig. I aktuella utredningsdirektiv avseende universitets- och högskolesektorn återkommer begrepp som konkurrensutsatt stöd till universitet och högskolor, prioriteringar och programstyrd/strategisk forskning. Den forskningspolitiska propositionen som regeringen lägger fram under 2008 kommer att heta just Forskning och innovationer. Propositionen kommer få konsekvenser för hur forskningen vid UFN kommer att ta form under de kommande åren. Jag ser då tre vägar.

För det första behöver vi öka vår specialisering genom att stödja de forskningsmiljöer vid UFN som är stabila och utvecklingsbara och som ligger i spetsen inom sitt forskningsområde. För det andra behöver vi svara för en viss bredd genom att stödja ”kompetensuppehållande forskning” – dvs. forskning som nödvändigtvis varken tillhör spetsforskning eller ingår i en definierad forskningsmiljö. En tredje inriktning på forskning som behöver utvecklas utgör den tillämpade forskningen. UFN har genom sin högst påtaliga närhet till skolväsendet och arbetslivet behov av att utveckla en aktörsnära och praxisnära forskning. Min övertygelse är att vi de kommande åren ska locka till oss duktiga forskare, exempelvis genom att anställa välmeriterade professorer med tydliga uppdrag att stödja forskningsutvecklingen vid UFN. Genom att bygga upp starka akademiska miljöer (som omfattar forskning, undervisning och samverkansuppgiften) kan dessa fungera som magneter som lockar till sig intressenter i form av myndigheter och kommuner men också företag. Samtal om hur detta ska genomföra har påbörjats och kommer att ta fart nu i höst. Låt oss då föra en kunskapsbaserad diskussion!

Mikael Alexandersson
Dekanus Utbildningsvetenskapliga fakulteten